Allt går runt & runt, hela tiden. Allt upprepas. Allt kommer tillbaka.
Ingenting förändras, ingenting förnyas. Bara samma sak hela tiden.
Förvirrad är jag, förstår varken ut eller in, in och ut.
Det känns som att jag är tvåa på allt, att jag är silver och alla andra är guld.
Jag har ingenting eget, som gör mig speciell. Jag hade det. Men det är borta.
Är det lönt att fejka för att få guld? Är det lönt att förstöra för att få guld?
Jag tycker det inte, men vissa tycks tro det. Vissa tror att man kan föstöra vad som helst för att få det
man själv vill ha.  Det är fel, enligt mig är det fel.
Lika fel som våld. Våld är hemskt, våld är fel, mycket fel.
Önskar alla kunde se på det på det sättet.
Men alla ser på saker olika, så som vissa ser saker ifrån den negativa sidan,
medans vissa ifrån den positiva.
Det är ett val man gör.
Eller är det? Är det kanske någon som bestämt när man föds att.. du är negativ. Du är positiv.
Eller är det ett val? Jag försöker alltid att se det ifrån den positiva sidan, men ibland
tar de negativa tankarna över.
Likadant med att om man vill vara guld och man är silver, kanske ens vilja tar över
och man göra allt, även sånt som man egentligen vet är fel för att få det.
Men om man är silver, kommer man alltid att vara silver då?
Kommer allt upprepas?
Kommer ingenting förändras?
Allt går bara runt & runt,
allt kommer
tillbaka.